Den s.k. Jon Hans sten, är ett minnesmärke från byggnadet av Härjedalsvägen i början av 1850-talet. Det är samtidigt ett dokument över den ansvarige Byggmästaren Jon Hansson på Enskogen i Hälsingland. Jon Hansson var född på Enskogen den 6 april 1793. Död därstädes 14 nov. 1866. Jon var son till den i Västra Hälsingland kände odalmannen Hans Jonsson på Enskogen. En nedteckning om denne Hans kommer att bifogas nedteckningen kring Jon Hansson. Jon blev den 30 juni 1824 gift med Gunnel Larsdotter från nr 8 i Föne, född den 13 mars år 1800, dotter till Lars Jonsson i Föne. Jon och Gunnel fick tre barn: Kerstin f 7 april 1826. Hans f 14 nov 1829. Brita f 16 dec 1836. Denne Jon Hansson gick allmänt under namnet "Majorn på Enskogen". Han var en mycket skicklig byggmästare och anlitades därför av Väg och Vattenbyggnadskåren överallt i landet, där viktiga vägarbeten skulle utföras. Att rätta och fullborda vissa stäckor av Härjedalsvägen anförtroddes åt honom. Där han fullgjort något arbete, har han dragit försorg om att hans namn inristats till minne efter honom. På en stenplatta upprest på de två egendomliga flyttblock som finns invid landsvägen på skogen mellan Messubodarna och Vänsjö, står inhugget: J.H.S. 1853. Minnesstenen finns med i Fornlämningsinventeringen som nr 4 och på Ek. karta: 16 F 4-5/ c-d Årberg". För ytterligare upplysningar se top.arkivet. Bild nr: Ejneg5161
Mer info finns på
http://bildarkivet.jamtli.com/bild.aspx?page=1&socken=Ängersjö&rader=3&Kolumner=5&numinset=73&FotoId=54629
lördag 27 december 2008
söndag 21 december 2008
söndag 26 oktober 2008
fredag 19 september 2008
måndag 8 september 2008
Röjardag och lyskväll 6 september
Duktiga hantverkare fixade under röjardagen till ett efterlängtat räcke vid Enån som kommer väl till användning vid promenader runt sjön. Tack för det.
Festen kan börja.
Kurt och Hans hade stora problem med att få ur korken men det lyckades till slut.
Åke och Nikita hjälpes åt med marchalltändning i sjön
Vi hade en trevlig kväll med hjälp av värme från elden, som behövdes denna kyliga kväll.
Festen kan börja.
Kurt och Hans hade stora problem med att få ur korken men det lyckades till slut.
Åke och Nikita hjälpes åt med marchalltändning i sjön
Vi hade en trevlig kväll med hjälp av värme från elden, som behövdes denna kyliga kväll.
onsdag 20 augusti 2008
Grå flugsnappare
Denna flugsnapparfamilj med fem ungar kunde vi följa från vår veranda under försommaren.
söndag 10 augusti 2008
Folkdans
söndag 3 augusti 2008
Tack Mia och Ronnie för ett trevligt arrangemang
lördag 2 augusti 2008
Lyskväll 6 september 2008
Kom ihåg årets lyskväll och röjardag den 6 september med några bilder från år 2006 publicerade i LjP
"Ljusfest i Enskogen
Den mörka höstkvällen lystes upp med hjälp av marschaller och brasor i Enskogen i lördags.
Enskogen Först var det bara en mörk skogsväg och så plötsligt stod där en marschall, och en till och sista biten av vägen in till byn kantades av marschaller som lyste vackert i höstmörkret.
Enskogssjön kantades av ljus och även på vattnet fanns små ljusprickar. I de mindre vattendragen stod marschallerna på hållare och hela byn var en ljusinstallation under lördagskvällen.
- Varje fastighetsägare sköter sin egen gräns, vi har satt ut ungefär 30 stycken, säger Kurt Seliberg som från sin båt sjösatt marschaller på Enskogssjön.
Det är tredje året i rad som man firar ljusfest i Enskogen så det räknas som en tradition enligt byborna.
Byn är inte så stor, ungefär tio permanenta bostäder och ett tjugotal sommarbostäder och ljusfesten är ett tillfälle för alla att samlas och ta farväl av sommaren som varit.
Vacker utsikt åt alla håll med ljussmyckade vattenblänk, en brasa för värmens skull och gott sällskap, då är det är ljusfest i Enskogen."
http://www.ljp.se/parser.php?level1=26
Kalas på Näset 1 augusti
Blixtnedslag vid kanalen
lördag 5 juli 2008
Finnpôrtet
"Pôrtet har från början varit en typisk finnbostad med eldugn i stugans mitt.
Pôrtet är en donation av Anna Sundström, Enskogen.
År 1822 upprustades pôrtet av "Pilt-Hans" för att bli bostad åt hans förskjutna dotter Carin och hennes nyfödda barn Kerstin. Det är troligt att huset då delades av i ett rum med öppen spis och en liten del fick bli gethus. I gethuset finns fortfarande laven kvar där barnen fick sova och njuta av värmen ifrån getterna.
Av Kerstins tre döttrar fick Carin (1854-1937) ärva pôrtet. Hennes son Erik drabbades i sin ungdom av en svår sjukdom och förlorade hörseln. Han fick heta "Döven" livet igenom. I pôrtet bodde han ensam efter moderns död med endast några getter som sällskap.
Pôrtet, som det nu står i brinken mot Vallabron är ett synligt bevis på hur fattiga och utslagna människor kunde få leva och dela husrum med djuren ännu i mitten av vårt århundrade."
Från: http://www.farila.nu/Hembygd/finnporte.htm
Nedtecknat av John G Åslund, Tallåsen i Ljusdalsposten antagligen vid hans död
"Det vilar många minnen kring stugan i utkanten av byn. "Sö i Fäxet" kallades den och var en s k gammeljäntstuga eller en "lott" för en dotter från hemmanet när ombyte av ägare skett från far till son.
I den lilla stugan växte Erik Olov Olsson, Enskogen i Färila, upp. En sjukkdom i barnaåren gjorde honom blind på ett öga och nästan helt döv. Vi gick i skolan tillsammans. Han hade en bra begåvning men för honom liksom för mig fanns det små möjligheter till utbildning. Det blev skogen och flottningen som fick ge honom liksom oss andra vårt levebröd.
Efter moderns bortgång blev han ensam. De sista åren bodde han på vårdhemmet i Färila, ensam och sist i sitt släktled. Längtan till stugan intill Enskogskullen var emellertid stark och när han orkade under sommartid åkte han dit.
Nu är Erik borta men minnet efter en gedigen personlighet lever kvar i byn. Stugan är ett minne från min barndom och lekkamraten får nu sin sista vila i frid."
Pôrtet är en donation av Anna Sundström, Enskogen.
År 1822 upprustades pôrtet av "Pilt-Hans" för att bli bostad åt hans förskjutna dotter Carin och hennes nyfödda barn Kerstin. Det är troligt att huset då delades av i ett rum med öppen spis och en liten del fick bli gethus. I gethuset finns fortfarande laven kvar där barnen fick sova och njuta av värmen ifrån getterna.
Av Kerstins tre döttrar fick Carin (1854-1937) ärva pôrtet. Hennes son Erik drabbades i sin ungdom av en svår sjukdom och förlorade hörseln. Han fick heta "Döven" livet igenom. I pôrtet bodde han ensam efter moderns död med endast några getter som sällskap.
Pôrtet, som det nu står i brinken mot Vallabron är ett synligt bevis på hur fattiga och utslagna människor kunde få leva och dela husrum med djuren ännu i mitten av vårt århundrade."
Från: http://www.farila.nu/Hembygd/finnporte.htm
Nedtecknat av John G Åslund, Tallåsen i Ljusdalsposten antagligen vid hans död
"Det vilar många minnen kring stugan i utkanten av byn. "Sö i Fäxet" kallades den och var en s k gammeljäntstuga eller en "lott" för en dotter från hemmanet när ombyte av ägare skett från far till son.
I den lilla stugan växte Erik Olov Olsson, Enskogen i Färila, upp. En sjukkdom i barnaåren gjorde honom blind på ett öga och nästan helt döv. Vi gick i skolan tillsammans. Han hade en bra begåvning men för honom liksom för mig fanns det små möjligheter till utbildning. Det blev skogen och flottningen som fick ge honom liksom oss andra vårt levebröd.
Efter moderns bortgång blev han ensam. De sista åren bodde han på vårdhemmet i Färila, ensam och sist i sitt släktled. Längtan till stugan intill Enskogskullen var emellertid stark och när han orkade under sommartid åkte han dit.
Nu är Erik borta men minnet efter en gedigen personlighet lever kvar i byn. Stugan är ett minne från min barndom och lekkamraten får nu sin sista vila i frid."
Söndag 31 juli 2007
"I söndags var det gudstjänst på Näset i Enskogen. En gammal gård - vi var i den gamla byggningen från 1753 - "hela byn" var där och många andra så det var minst 50 personer. Gudstjänsten var för säkerhets skull inne i byggningen medan kaffet var på gräsmattan utomhus. Precis 11.10 kom de första stora regndropparna och sedan kom stora skurar den ena efter den andra medan åskan mullrade. Så småningom bestämde vi att åka hem och det var regnskurar till en början men så småningom soligt. Och hemma sken solen och det var torrt på marken och ingenting i regnmätaren! Lokala skurar - --
Vår nya kyrkoherde håller fina genomtänkta gudstjänster och vill gärna använda olika psalmer. Vi sjöng bl. a. I Adam är vi alla ett (nr 229) och När dagen fylls av fågelsång (nr 754). Det är möjligt genom att kantorn har en bärbar playboard att accompanjera psalmerna på. Den maskinen kunde kopplas till el."
Från: http://biphome.spray.se/mon25/dagb-jul07.htm
Vår nya kyrkoherde håller fina genomtänkta gudstjänster och vill gärna använda olika psalmer. Vi sjöng bl. a. I Adam är vi alla ett (nr 229) och När dagen fylls av fågelsång (nr 754). Det är möjligt genom att kantorn har en bärbar playboard att accompanjera psalmerna på. Den maskinen kunde kopplas till el."
Från: http://biphome.spray.se/mon25/dagb-jul07.htm
söndag 22 juni 2008
Skolan firade 100-års jubileum 26 juli
Text från Ljusdals-Posten
"Byn firade Enskogens skolbyggnads 100 år
ENSKOGEN
I byn firade nyligen drygt 60 personer den gamla skolans 100-årsjubileum.
År 1908 invigdes Enskogens mindre folkskola, som den benämndes, men skolverksamheten lades ner redan 1941, efter 33 år som undervisningsplats för totalt ett 80-tal elever. Skolan har dock fortsatt att spela en central roll i byn. Där har anordnats danser och där har hållits gudstjänster med Frälsningsarmén och där har hållits husförhör.
Lagom till lördagens 100-årsfirande av skolbyggnaden gavs ett välgjort jubileumshäfte ut med mängder av faktauppgifter om byggnadens tillkomst och hur den använts. Där finns förteckningar över de elever som fått sin undervisning i byggnaden, där finns ritningar och där finns bilder från dåtidens skolgång och andra aktiviteter i byn. Under jubileumsdagen gavs bybor och gäster även tillfälle att besöka den gamla skolan, som är i privat ägo sedan 1970.
Fyra forna elever fanns bland besökarna, nämligen Tage Jonsson, Sara Brolin, Evert Hansson och Anna Persson. De kunde berätta många minnen om skolan och inte minst om de två lärarinnor, Edla Åslund och Nina Hansson, som tjänstgjorde där.
Det gamla skolhuset i byn Enskogen, norr om Laforsen, har funnits i 100 år."
Länk http://www.ljp.se/parser.php?level1=26
söndag 1 juni 2008
Loppis 2008 med efterföljande grillning, en underbart varm och trevlig dag
Valdy, Tage, Lillemor och Jan
Mats-Ove angör en brygga
Stefan, Maud, Monica, Ove, Mats-Ove, Monica närmast i bild
Börje har läget under kontroll
Ingemar, Stefan, Maria, Gunilla
Mattias, Ante, ........
Här tittar vi på gamla kort Valdy, Tage, Kristina
Soile, ...., Maud med broder Birgit i farten
Sten Erik och Lillemor Eriksson, Kurt och Gunilla
Lillemor och Gunilla
Ragnhild och Åke
Pim och hennes marsvin som vi inte fick sälja
Stefan, Maud, Monica, Ove, Mats-Ove, Monica närmast i bild
Börje har läget under kontroll
Ingemar, Stefan, Maria, Gunilla
Mattias, Ante, ........
Här tittar vi på gamla kort Valdy, Tage, Kristina
Soile, ...., Maud med broder Birgit i farten
Sten Erik och Lillemor Eriksson, Kurt och Gunilla
Lillemor och Gunilla
Ragnhild och Åke
Pim och hennes marsvin som vi inte fick sälja
lördag 17 maj 2008
söndag 17 februari 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)